vad är frihet

Vad är frihet? Jag brukade alltid säga att det är att vara den person man är; jag brukade komma med citat och tänka att jag visste precis, visste precis hur jag ville leva för att känna mig fri, visste precis vart jag skulle ta vägen om någon försökte stänga in mig på något sätt

men sen inser jag att det jag vet snarare är vad frihet inte är.
Att jag vet en massa saker om det, men bara i teorin. Jag är född och uppvuxen i Sverige, jag har blivit tvingad att gå i skolan, blivit tvingad att göra saker ”för mitt eget bästa”. Annars har jag mestadels levt under devisen ‘frihet under eget ansvar’ även om jag aldrig tyckt jag har varit fri i egentlig mening, aldrig tyckt att jag tagit egentligt ansvar.

så vad är frihet och hur långt ska man behöva gå för att kämpa för sin egen själ, tanke och kropp.
Är man bara fri om kroppen kan gå vart den vill men om tankarna är ständigt bundna? Är man bara fri om kroppen, själen och tanken är där man själv vill att den ska vara? Kan jag vara fri om kroppen är instängd men tankarna och själen kan lämna kroppen när den vill?

och anar vi ens hur ofta vi går in i saker med förbundna ögon, saker och situationer som vi tror att vi kan se klart.

Jag vet att jag inte är fri även om jag trodde mig gå in i det med öppna ögon, men sen kommer jag till dörrar som är stängda just för att jag vägrade se. Jag är bunden till allt det här som styr mig: jag är bunden till alla materiella saker jag har och vill ha, de jag vill ha och tror jag borde ha, jag är bunden till drömmar jag bär på och bunden till alla måsten och borden.
Ändå skulle många kalla mig fri, för jag kan närhelst jag vill avsäga mig allt det som binder mig, jag kan ge bort allt jag äger och leva med så få saker som det bara går. Jag kan till och med avsäga mig livet när jag själv önskar.

Men när andra går innanför grindarna på ens frihet; Vad ska reglerna vara? Kan andra bestämma hur man ska bete sig och tänka för att inte vara galen? Kan andra säga ”Du ska inte vara fri, det har jag bestämt” och låsa in en mot ens vilja? Och vad ska krävas för att det ska ske; mord och andra brott är de flesta överens om måste beröva en människa hennes frihet, men när blir det till gränsfall och därmed integritetskränkning?
Om jag en dag känner att jag inte längre vill kliva upp ur sängen och vara som alla andra, om jag en dag bestämmer att jag faktiskt inte har lust att andas eller leva längre; vem ska då bestämma att jag är galen, och efter vad bestäms det? Är inte mitt liv mitt eget och om jag önskar ta slut på det är det väl mitt eget beslut att fatta? Om jag en dag önskar klättra i ett träd och inte komma ner är det väl mitt beslut att ta? Om jag en dag önskar att ligga kvar i sängen tills tankarna skingras och någon bestämmer att jag antagligen är galen; är det då inte jag som har rätten till mitt eget liv och rätten till mina egna beslut trots att det strider mot en ofrihet som människan som grupp bestämt ska råda för att deras samvete, ett samvete som jag själv inte kan känna igen mig i, ska vara rent? Vad ger en annan människa rätten att bestämma, och när gav vi så frikostigt och billigt bort vårt egentänkade och vår frihet?