för vem vill vara en zombie

Det är inte rastlöshet. Det är bara en längtan till frid, frihet, tid att läsa och tid att slumra utan att få dåligt samvete. Vardagseskapism. Det som ger mig dåligt samvete är det trängande behovet av ensamhet som jag känner. Att för några dagar vara den strövande, den läsande, den skrivande, ett nattväsen.  Jag behöver skriva för att hålla mig vid liv, skriva ner sånt som bara är för mig själv. Jag ser mig själv packa en väska med böcker, några ombyten kläder, stövlar och en hängmatta. Den enda deo jag behöver är Mygga* och vitlök.  Jag äter ris och grönsaker, dricker vatten och te och när skymningen kommer låser jag om mig och eldar i öppna spisen, tänder några ljus och överkommer min rädsla för alla okända ljud genom att minnas vem jag är, vad jag har åstadkommit och tagit mig igenom.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s