Händer

Fredagsmorgonens Jag Själv äter en ledsen apelsin och vickar på kontorsstolen, minns en liknande stol i ett minne från evigheter sen där jag satt och skruvade mig, stirrandes på ett par vackra händer som jag ville lära känna bättre, ville ta tag i och försäkra mig om

men nostalgin – tänker jag – nostalgin är vacker i det minnet, och att sakna någonting sådär; ögonblicket med händerna, men ändå förstå att det är bara en längtan: Det är enkelt egentligen. Att veta att saknad efter de händerna bara är känslan av undran medan man medvetet valde andra händer och skeenden.

Kanske är sådana minnen bara kvar för att man ett plötsligt ögonblick kan finna styrka i medvetenheten i att man lever

Eller är saknad alltid bara avsaknad

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s