Så, jag var låg igår(inget som inte kunde avhjälpas med cider och choklad)men idag är jag mest trött och förbannad på att bli så uppenbart pissad i ansiktet. Kunde jag fått ett bättre tecken på att jag valde rätt som sa upp mig? Jag tvivlar.
Hur som helst så har jag 18 dagar kvar att jobba här, och jag plockar med mig mina saker innan midsommar och är här sen i tre dagar

och sen, i mitten av augusti, så borde paniken komma med ett vrål, kasta sig över mig med vassa tänder

men tills dess tar jag nog något av en mental semester, tänkte jag.
Jag är så sällan ledig. Jag skulle vilja landa i mig själv snart. Sitta på en strand och sila sand mellan tårna och läsa en bok och kunna göra det i veckor om jag vill.
Fast med betalning.

Det borde finnas ett sommarjobb där man bara läser och läser i flera veckor. Och sen skriver man några ord om boken innan man tar upp den och läser vidare. Och när den är utläst så lägger man den på en hög på bordet och läser lite till.

DET, mina damer och herrar, vore en jävligt bra semester!
Lägg till soliga dagar, regn och åska om nätterna, och en massa mysig idyll och totalt lugn rakt genom kroppen.
Så vill jag leva halva året. Från maj till början av september.
Sommarhus vid havet.

(som jag skrev i ett tidigare inlägg: Allt jag har är längtan)

Eller nått. Jag(moi me myself I) blev inringd på jobb imorse, vilket är underligt att de inte ringde mig direkt på morgonen(dvs innan klockan sju) när jag sagt att jag kunde jobba eftersom jag var här i fredags men det där har ju med konsulten på rekryteringstjafset att göra och hon är inte ens min konsult utan jag är inlånad från en annan; Krångligt? Lite kanske.

I alla fall så letar jag efter numret till min dietist, hon som såg ut som en flicktant och hade hon varit lite evil hade hon kanske sett ut som en dotter till Umbridge. Eller som jag tänker mig Voldemorts mamma. Men hon var söt på ett ’stackars slitna dockan’-sätt. Det hade ju underlättat om jag kunde minnas vad hon heter; ulrikajohannastinahenriettamajamoalisa nånting.
Jag vill ha pengar, glutenpengar. Man får 2700 kr per år av malmö kommun/landstinget(same shit different namn)och de räcker i kanske en månad eftersom man inte lägger dem på glutenprodukter enbart. Men jag har rätt till de pengarna så jag ska ha dem. Påpekas måste ju att det är mycket bättre att bo i Västerås och Örebro som glutenallergiker, för i V-ås betalade man kanske 20% av priset, beställde via apoteket på recept.
I Örebro kunde man beställa en jävla massa och betalade alltid bara 170 kr. Jag tycker bäst om Örebros system där. Heja Örebro!
Men i Malmö får man en summa pengar.
Fast sägas måste ju att jag inte har räknat på hur mkt det kostar att beställa via apoteket i Örebro, hur ofta man gör det, vill säga. Så jag gör det nu: Betalar jag 170 kr i månaden för sakerna där(Ö-o) är det 2040 kr på ett år. Med tanke på hur mycket dyrare allt är i butiken så vettifan: 2700 är ju mer pengar(apparently!)men man får ju inget för det. En köpelimpa(köbebrööö” på skånska)kostar 27 kr. Ett paket pasta kostar därikring med. Glöm makaroner för 10 kr, ett paket glutenfritt sådant, och inte vidare stort heller, kostar över 30 kr. ALLT är dyrare. hallelujajävlahelvete

Att hålla en GI-diet som glutenallerkiger är inte helt lätt, har jag märkt. Folk kommer med goda råd på vad jag ska äta istället men det fastnar inte riktigt. Jag är bara förvirrad. jag vill ha en MACKA, inte en näve nötter till frukost. Eller nötter och en halv apelsin till lunch(eller nått, inte fan vet jag) Jag får väl be en dietist om tips. Inte min umbridgedotterdietist dock. Förra året när jag frågade så visste hon inte om hon kunde hjälpa mig med det.”jag gör inte sånt!”
Jag vet inte vad hon gör på sitt jobb egentligen, så jag får väl boka tid hos nån på umas eller vårdccentralen istället.

På tal om gatukonst i Malmö så ska jag kolla upp när den här utställningen är, så kan man gå runt Malmö och kolla på allt. På en gata(ronneby—- nära folkets park)finns det en gatusten med en bild på en död råtta. Jag tycker om den, inte bara för gatukonst på det sättet är underskattad utan för att det är så underbart när saker bryter av så. Någonstans i stan finns tre gatustenar med bild på en kvinna/docka som jag också gillar, men jag tror tyvärr jag missar allt det andra så en karta(det står i artikeln om en dag i månaden när man får en karta över malmö där all gatukonst är markerad, för att man ska kunna gå runt och kolla på allt) plus promenad en dag är ju lysande.

När liknande försök gjordes i V-ås vill jag minnas att det togs bort ganska snart. v-ås är en mesig stad på det sättet. Man ska inte sticka ut, saker ska inte sticka i ögonen…

Jag har knashår idag. Det står åt alla håll.
Men det luktar i alla fall gott. Om bara alla som ser det knasa åt alla håll kunde komma och lukta på det! Jag kanske behöver en fläkt? Så det sprids. Fast om jag inte luktar gott om resten av mig är ju allt pajat. Hrm! I-landsproblem? Nä, inte alls, bara konstiga saker som far genom mitt huvud.

Mona Seilitz begravningsgudtjänst är nästa lördag här i Malmö. När en del människor dör så blir man märkligt berörd, även om man inte kände dem alls. Men Seilitz växte man ju upp med, och så såg man henne i Ica-reklamen och vips så är hon död. Bara sådär. R.I.P.

Nå, jag lade ihop alla korta inlägg jag hade på skallen. Lika bra det. kram så länge.

Om man heter Vandrarvild, eller Lena som jag också kallas, så tycker man inte om att bli väckt av telefonen. Nä, det är bland det värsta jag vet. Ett tag, när jag bodde i Örebro, så ringde syrran från jobbet för att väcka mig. Bara för att jävlas. Det var kul i några dagar tills jag stängde av signalen.

Imorse vaknade jag på annat sätt. Jag vaknade nämligen av att någon skakade på sängen. Tyckte jag. Men jag kollade på klockan och sa FAN HELLER! och somnade om. I några minuter, för sen ringde de och ville att jag skulle jobba. Vilket jag ville, mest för att jag tycker väldigt mycket om att ha väldigt mycket pengar(i jämförelse till inga pengar alls, that is) och nu sitter jag här och hade nyss en telefonkris när ingen hörde mig när jag svarade och eftersom ingen hörde kunde jag ju inte ringa och be om hjälp. Men det löste sig. Saker tenderar ju att göra det.

Skitsamma. Istället läser jag skräptidningarna på nätet för jag vill inte göra det hemma. Och jag läser Kittys krönikor för det är roligt som fan.
Snart är det lunch. Lunch (på risifrutti och mackor) som Darling, världens bästa darling, stiger upp kl åtta(fast han inte behövde stiga upp på hela dagen om han velat) för att handla åt mig medan jag duschar, för att jag ska ha något att äta idag.

D är aningens störd över att MFF eller om det är MIF, jag vet aldrig vad som är hockey och vad som är fotboll, förlorade igår, men vi blir båda aningens roade över nån tränare i malmö som kommenterar Rögles vinst igår med att de aldrig kommer att ha råd med, om det är nu är slutspel eller finalen eller allsvenskan. Jag är ju som sagt INTE insatt i det där men roligt är det ändå: ”De kommer aldrig ha råd med det…” vilket förmodligen är sant.

Så jag är på jobbet. Det som jag kallar jobbet mer än de andra ställena jag är på ibland. Här har jag ju varit mest. Det har snöat inatt. Snön ligger kvar. Det är minusgrader ute. Jag vet inte om jag ska reagera med barnslig förtjusning och ett VART ÄR PULKABACKEN???och dra med mig D dit eller om jag ska vara sådär vuxen och tänka att Dags att komma nu, snöjävel?!? och ett ”Ur led är vädret, ack att bla bla bla vrida den rätt igen(jag har inte shakespeareboken med mig hit så jag får inte citathelvetet riktigt rätt. ACK!)men snön ligger kvar ändå och det är ljust och fint och byggarbetarna utanför har stora kläder på sig och eftersom det är skärtorsdag jobbar jag istället för J som vill vara ledig och med familjen. Det är ju trevligt. En hel halvtimme tidigare får jag sluta dessutom och nu ska jag gå upp på övervåningen för att se om det jobbar någon enda idag som kan byta av mig vid lunchen: Det ser rätt mörkt ut där uppe. Jag tror alla är lediga.
Jag tror inte jag kommer få vidare mycket att göra idag. Det gör inget. Jag har Stephen Kings ”Allt kan hända -14 mörka berättelser” med mig.

Men fan. Alla andra företag har ju påskgodis ståendes framme. Varför inte här? Va va va? Betyder det att jag måste KÖPA godis. PÅ SKÄRTORSDAGEN?!

Bah. På franska sådär som fransk-Barbro sa att fransmännen sa. Baaaaaah med en vitlöksutandning. Barbro luktade alltid vitlök. Det var innan vi hade vågat lämna husmanskosten hemmavid och börjat lägga till vitlök i maten. Barbro luktade med andra ord rätt skumt. Numera har jag anammat det där. Vitlök kan man ha i allt.

Fast det var inte det jag skulle säga. Jag skulle bara avsluta med ett snyggt och smått förorättat BAH men… Är ni redo, här kommer det:

Inget påskgodis!

BAH!