Idag underhöll Juno vänthallen på Försäkringskassan/Skatteverket på Kattsundsgatan i ungefär en timme medan jag väntade på min tur. När en anställd kom fram till mig och sa att hon kunde hjälpa mig tidigare ”Eftersom du har barn” så tänkte jag aldrig ”Åh, vad snällt!” även om det ju var det, utan jag tänkte ”Oj, undrar om de har stört sig på att vi gått runt runt här i hallen i en timme medan Juno pratat och charmat folk”(För ler de mot henne och sedan mot mig så tar jag det som att de blivit charmade. De som inte gillar barn brukar se skitsura ut och snäsa åt en).
Men nu fick jag hjälp tidigare och kunde gå därifrån undrandes om det var vårt uppförande som var anledningen till hjälpen eller om de alltid gör så. Trodde de jag spionerade på någon?
Inte kan jag fråga heller.
Är det överhuvudtaget rätt att ifrågasätta vänlighet?
v a n d r a r v i l d 