Jag vet, det är så töntigt skolgårdsaktigt men ibland när jag blir medräknad i någonting eller bjuds in eller får lösenord till en annars låst blogg eller bara får VARA MED så blir jag sådär glad och barnalycklig, en känsla som jag känner igen från skolan, för när jag väl räknades med i någonting jag ville vara med i(det var inte ofta)så var känslan så storslagen och stark att jag var tvungen att hoppa eller sjunga.
Vuxen-Jag nöjer mig med att le och om jag känner för det så säger jag YEAH!
(Idag sa jag “WOHO!!!”)
