Kommer gäspande en timme för tidigt till vuxendagiset – jag tog bara för givet det var kl tio och kollade inte ens vad jag skrivit upp för tid – och sitter och väntar genom att spela spel och lyssna på musik. Inte helt oväntat känner jag mig som en tonåring. Jag tänker på drömmen jag hade inatt, en sommarstuga vid havet och hur vågorna förde mig in i ett vattendrag. Hur stillsamt allt plötsligt blev. Jag vaknade med havets ljud i huvudet medan stillheten i vattendraget låg kvar vid hals och nacke i timmar.
Fredag idag. Igen. Jag föredrar Cat Stevens musik märker jag, och längtar ut i en stuga i skogen, en med sprakande eld i öppen spis och te som dricks ut plåtmuggar.
