Det ätr skitbra med kofta och fickkor på jobbet för nu kan jag dra med mig den bärbara i fickan OCH ha flre saker med mig.
De säljer godis vars bäst före-datum snart passerar, för halva priset här såg jag nu. Coco-bitar för två spänn.
Alltså, jag funderar;: HAR jag ens nån karaktär som kan få mig att INTE köpa de där godisarna?
Varför heter det “karaktär”. Är det på grund av människors ständiga masker; att man måste gå in i en annan personlighet för att man ska kunna omtalas som en stark karaktär?
Mycket underligt är det i alla fall.
Jag är hellre bara mig själv.
Hade sockeråfett-dag igår och har ett halv paket oreocookies kvar. Min karaktär står bredvid här och säger att jag inte får äta upp dem. Min hjärna säger dock att jag får, för jag håller på att somna över franska revolutionen hela tiden.
Dilemma
lyssna på hjärnan, hjärnan är smaaart och den som får dig att överleva. karaktären är skit, begränsande och taskig.